Mitt barn häcklar mig…

3 år har gjort att jag nu helt lämnat mina egenkomponerade sånger och kan känna mig rätt självsäker när en sångstund står på tur och jag kan bläddra i min fina memorerade repertoar av sånger som jag nu kan utantill…samtidigt finns det nog ingen annan än ett litet barn som så enkelt kan få en (mig?) att blotta sina kunskapsluckor.

Idag tog Isabella fram ena Barnkammarboken och la den framför mig, straxt där efter går hon iväg från sängen och kommer med en till Barnkammarbok (den för mindre  barn) och med den i mina öron något nedlåtande kommentaren ”…den här är lite enklare kanske…”. OK, jag öppnade denna enklare bok och plötsligt slogs både hon och jag av det faktum att…denna…inte alls…var så mycket…enklare. Medans jag bläddrade bland bladen och sångerna kunde inte Isabellas förtvivlan hållas tillbaka. En…två små suckar pyste ut. ”Den kan jag!” brast jag ut men snart började jag bläddra frenetiskt bland bladen igen, jag möttes av ännu mer sånger jag inte hört förr och det hela ramades in av kommentarer som; ”Pappa du kan inte den sången”, ett besviket ”…den kanske…?” och ”Åhhh…..”.

Så, vad har jag lärt mig? Ja, att när jag är nöjd med mig själv så ligger jag forfarande två steg efter förväntningarna på mig 🤣

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s